Köpenhamns bästa vinutbud?






Middag på Le Sommelier


Det är min bröllopsdag. Vår bröllopsdag. Dagen började med champagnefrukost, fortsatte med en eftermiddag av lek med vår treåring. Dagen övergick till kväll med mer champagne och cholkadpraliner på tåget över till Köpenhamn, för att nu avslutas på Le Sommelier.


Så, här sitter vi nu. Du och jag. Min hand i din. Pappersbrölopp. Papper…papper…

Våra händer lösgörs för att greppa menyn.


Hummer, ostron, kaniner, oxfiléer, ostar, musslor osv. Menyn är som ljuv musik för mina öron, en retning för gommen, en fröjd för ögat. Men nu, upp till bevis, smakar det lika gott som det låter?


-Ska vi ta olika rätter och smaka av varandra, föreslår jag.

-Nej,vi tar samma så blir det lättare att beställa vin, svarar du. Och som så många gånger förr har du rätt.


Vi bestämmer oss för stekt gåslever med duvlår i körsbärsvin till förrätt. Duva är nytt för mig. Tankarna vandrar iväg några kvarter till duvorna på Kungens Nytorv.


Den stekta levern är fin men ännu finare är faktiskt duvlåret. Över förväntan.

Den smälter i munnen och slinker lätt ner med en Piot Noir från Nya Zeland.


Huvudrätten består i en lammgryta som minner om varma kvällar vid Medelhavet. Efter en ingående studie av vinmenyn bestämmer du dig för en Chateau Palmer från 2002 och jag protesterar inte.


Till dessert delar vi på en osttallrik och en Cremé Bruleé. Jag är egentligen för mätt men jag kapitulerar inför den höga romantikfaktor det ligger i att äta från samma tallrik vid ett litet bord med levande ljus.


Le Sommelier är en fransk krog och vinbar vars största tyngd nog ligger på vinerna. Ett enormt utbud finns att tillgå. En pärla för vinälskaren med andra ord.

I köket hittar vi Francis Cardenau en av Köpenhamns ”stjärnkockar”. Tillsammans med sin personal gör han ett ypperligt arbete för oss och de andra söndagsgästerna på Le Sommelier.


Vi är mer än nöjda, du och jag, min käre man.


På väg till ”damernas” får jag se ett foto med Bill Clinton när han besökte restaurangen för några år sedan. Stryker förbi baren och noterar att även cigarrer finns att tillgå…


Var?
Bredgade 63-65 i Köpenhamn. Nära slottet. Tel: + 45 3311 4515 Hemsida: www.lesommelier.dk

 

Varför? För att ta del av ett vinutbud vars motstycke du kan få leta länge efter. Och naturligtvis god mat därtill.

 

Servett gillar  Vad finns här inte att gilla?

 

Vad kostar det? $$$ Maten är prisvärd men vinerna gör notan saftig.

 

 

 

 

 

 

 


Bästa brunchen hittar du på Ambiance à Vindåkra




Något att fira? Födelsedag, bröllopsdag eller varför inte mors dag?


Låt mig då varmt få rekommendera Restaurang Ambiance på Vindåkra gård, strax utanför Malmö. Här finner du fransk matlagning i skånsk miljö . Att få slå sig ner på en fårfäll vid kaminen en regnig söndagsförmiddag är värt en slant bara det. Att sedan dessutom få avnjuta franska delikatesser från brunchbuffén gör mig rent av lycklig.


Här snackar vi inte bakis-brunch med ägg, bacon och bönor. Nej, här har man i stället dukat fram ostron, färsk lax och en perfekt tillagad sparris. Vid nästa bord finner jag bland annat små delikata korvar, ett surdegsbröd, ostar, marmelader och en härligt röd biff med senap till. But the best is yet to come…Dessertbordet. Synd att man nästan hunnit äta sig mätt på det andra när det finns så mycket gott att njuta av på det söta bordet. Små spröda bakverk trängs med spritindränkta kaloribomber och chokladmoussé i långa rader.


I köket huserar Karim Khouani och Maxime Herbreteau tillsammans med Karims hustru Maja. Karim har hunnit med att arbeta på ett stort antal stjärnkrogar runt om i världen och Maxime har bland annat jobbat för Gordon Ramsey. Jag hoppas att de stannar kvar i Sverige.


Ambiance serverar också lunch och middag, något som jag tyvärr ej haft tillfälle att prova än.


Vindåkra gård är från 1870-talet och ligger i utkanten av Malmö, strax efter Svågertorp. Här finns även ett galleri, en inredningsbutik och ett fint utbud av dam/herr och barnkläder.


Var?
  Vindåkra Gård Vindåkravägen 3 Tel:040-121355 Hemsida www.vindakra.se

Varför? Därför att du är värd mer än en limpmacka till söndagsfrukosten.

Servett gillar Att landet kan ligga så nära stan och att man där i den skånska myllan finner en bit av Frankrike.

Vad kostar det? $$$ Billigt är det inte men väl värt pengarna för det där speciella tillfället.
Ambiancé har fullständiga rättigheter. Det går alltså utmärkt att få Champagne till sin brunch.

 


Att ta seden dit man kommer




Never refuse an invitation
never resist the unfamiliar
never fail to be polite
and never outstay your welcome

Just keep your mind open and
suck in the experience
and if it hurts
you know what... it's probably worth it
(Leonardo DiCaprio i The Beach)



Att äta är inte enbart en nödvändighet för vår överlevnad utan lika mycket en social aktivitet. Ett sätt att umgås. En väg att mötas. Och aldrig blir väl det tydligare än när vi är på resande fot. Jag har efter egna studier kommit fram till att svensken för det mesta är nyfiken och öppen för vad andra länder har att erbjuda i matväg till skillnad från många engelsmän som ju verkligen borde ta tillfället i akt när de är på resande fot. Ok, jag generaliserar men det är min studie. Nåväl, när man som jag likt en svamp suger i sig varje droppe av en för mig ny kultur blir följden även att jag inte vill stöta mig med någon av lokalbefolkningen. Åhh…vad spännande och exotiskt låter det ur min mun när det jag kanske egentligen tänker är det som killen i En idiot på resa faktiskt säger. Ett sätt att trampa någon på tårna är att kritisera deras mat. Jag vet själv hur det känns. Nästan lika känsligt som om någon skulle anmärka på min son. Nu har det förstås aldrig hänt.

Men det som har hänt är att jag plågat mig igenom hemska måltider och hållit god min för värdens skull. Det värsta måste ha varit hästmjölken i Mongoliet.


Mamma och jag på steppen mitt ute i ingenstans boendes med nomader i deras jurtor. Jakar utanför dörren och getter här och var, även i sängen. Ingen toalett och då menar jag ingen toalett. Inte utedass eller potta. Inte ens en buske att gömma sig bakom. Två dygn i en rysk Jeep mitt ut i ingenstans. Vi hade ätit getkött, jakyoghurt och 7-up.

En eftermiddag kommer frun i huset(tältet) in till oss med en stor skål med en grådaskig vätska i. Hon ser stolt och glad ut och jag börjar misstänka att hon ska till att bjuda på nationaldrycken Airag. Jäst hästmjölk. Jag har blivit varnad men vi ser ingen chans att ta oss ur. Mongoliska ryttare utanför dörren, kanske ättlingar till Djingis khan. Botten upp.


Inte gott. Det smakar ljummen jäst. Sköljer ner med 7-up.
Jag undrar vad kapten Haddock hade sagt. Död och pina! Huggormars avföda! Men jag håller förstås god min och dricker på.


Tips:


*Om möjligt, ta med egen proviant på din Mongoliet-tripp


*Ta med tandpetare för att få bort sand och hår som getgrytan kan innehålla


*Ta med toapapper


*Tveka inte att åka. Det är fantastiskt vackert och värt avsaknaden av större kulinariska upplevelser

 






Här på Atmosfär...


…har man valt att lämna tiden som dyr gourmetkrog bakom sig och istället satsa på en meny bestående av ett femtontal rätter. Alla i samma storlek och prisklass. Lite mindre på tallriken men mer kvar i plånboken. Ett smart drag av krögaren Henrik Regnér när finanskrisen härjade som värst. När jag vid ett par tillfällen under den gamla eran besökte Atmosfär var det ganska glest mellan gästerna. Idag är det tvärtom. Ofta fullsatt och svårt att få bord.

Den här kvällen satsade jag på favoriterna. Två säkra kort.


Löjrom från Vänern – med två rostade brödskivor, hackad rödlök, creme fraiche med dillkvist och den lilla citronklyftan. Till detta ett glas champagne.


Klassisk råbiff med de klassiska tillbehören – kapris, äggula och lök.


Ack ja… ibland är det skönt att veta vad man får. Låta smaklökarna vila i något bekant och hemtamt.


Men till råbiffen provade jag faktiskt en för mig ny öl. Vimmerbypilsner. Det är ett ljust, smakrikt pilsneröl som passar mig bra. Nej, Pippi Långstrump är inte på etiketten.


Istället för en söt efterrätt tog jag osttallriken. På den låg en 36 månader lagrad prästost, en bit Rossini och bredvid den en Delice de Bourgogne. Blandades utmärkt i munnen med en aprikosmarmelad.


Inredningen på Atmosfär är avskalad men ändå sin egen. I huvudsak svart och vit.


På sommaren är det trevligt att slå sig ner på uteserveringen som ligger på stans stora aveny, Fersens väg och blicka emot en av Malmös vackraste byggnader, S:t Petriskolan.


En trevlig plats att insupa stadens atmosfär på.

 

Var?  Fersens väg 4, Malmö 040-12 50 77 Hemsida www.atmosfar.com

Varför? För att njuta av klassiska rätter i en klassisk men trendig miljö för en rimlig summa.

Servett gillar Uteserveringen om somrarna. De stora svarta lamporna.

Vad kostar det? $$ men två rätter är ett minimum för att mättnadskänslan ska infinna sig.

 

 

 

 

 


Trio, mitt Trio

Vad hände egentligen?


Plötsligt var Malmös och kanske Sveriges bästa restaurang stängd.

På sin hemsida meddelar trion Ola, Sebastian och Erik att det är dags att gå vidare. Efter två år. Det blev en kort kärlekshistoria.

Trio lyckades på kort tid skapa sig ett rykte långt utanför landets gränser och många är överrens om att de höll samma höga klass som Noma på andra sidan sundet, världens bästa restaurang.

Ett besök på Trio var som att kliva in i en film. Avskalat, grått, vitt och knäpptyst. Här kunde man höra en servett falla mot golvet. White Guide utsåg Trio till årets  ”Six feet under” . Jag kan skriva under på den liknelsen men den får stå för miljön i restaurangen. För maten var bland det mest levande och nyskapande jag fått serverat. Nordiskt, egensinnigt och vackert. Fantastiska viner som inte bara gifte sig med maten.
De knullade.


Männen bakom Trio verkade brinna för smaken. Jag hoppas och ber att de fortfarande åtminstone glöder.

Ola, Sebastian och Erik. Jag behöver er. Malmö behöver er.


Tack


Bastant middag på Bastard

Bastard, föråldrat uttryck för ett i olaglig sammanlevnad avlat barn, stundom om ett barn, vars moder var av lägre stånd än fadern. Under den tidigare medeltiden innebar icke namnet bastard något vanärande. Vilhelm Erövraren och Jean de Dunois, "bastarden av Orleans", gav sig offentligt detta namn.

Bastard har också använts som ett allmänt nedsättande uttryck relaterat till människor med föräldrar från olika samhällsklasser eller folkgrupper. Bastard används även numera normalt som beteckning för avkommor från djur av olika raser, till exempel olika hundraser.(Källa:Nordisk familjebok)


Huruvida restaurang Bastard på Mäster Johansgatan i Malmö valt att namnge sin krog efter Vilhelm Erövraren eller efter vad som går att finna på menyn vet jag inte. Kanske är det så att restaurangen i sig är så pass udda och politiskt inkorrekt att det inte kan bli något annat än en bastard.


Här har man gjort sig känd genom att framförallt servera kött och alla delar av djuret i fråga. Inget får gå till spillo. Tack vare detta går det bland annat att finna grissvans, kanin, blodkorv, oxsvans, komage, tunga och hjärta på menyn. Men inte alltid. Menyn ändras ofta beroende på säsong och tillgång. Och det fungerar alldeles utmärkt att besöka Bastard även om man är vegetarian eller ute efter en bit fisk. Själv provade jag, på servitörens rekommendation (verkar föresten som att de bara använder sig av manlig personal), en buffalomozarella med stenugnsbakade tomater. Bland de godaste vegetariska rätter jag avnjutit. Då har jag ändå provat på att vara heltidsvegetarian under en fyraårsperiod av mitt liv.


Jag delar även en bastardplanka med min man. Paté, korvar och ankrillette ligger uppradade på en stor planka. Till detta serveras restaurangens egna surdegsbröd med ett franskat smör. Jag älskar smör. Riktigt smör. Trenden på senare år har varit att istället vispa ihop grädde till brödet. Eller varför inte ister eller talg? Olivolja var det länge sen man såg. Smör gör mig i alla fall glad. Plankan gör mig också glad.


Vi beställer in en strut med friterat fläsksvål. Oh, my God!


Otaliga är de gånger då jag under allehanda Köpenhamnsbesök mer eller mindre frivilligt fått smaka på mina medresenärers nyinköpta danska fläsksvålar. Det har inte varit gott. Hur kan de äta det här? har jag tänkt. Fläsksvålen på Bastard spelar i en annan division. Krispigt och luftigt. Så satan i gatans gott.


Mätt blir man. Även utan efterrätt. Trots detta faktum beställer jag in kvällens chokladdessert och det här blir första gången på länge som min mage faktiskt säger stopp. Desserten är mer än god. Den är JÄTTEGOD, som Mat-Tina hade sagt men jag orkar inte mer än halva. Besviken på min prestation tvingas jag ge upp och be om notan.


Ett besök på Bastard är en angenäm upplevelse även om man måste rulla därifrån.


Andreas Dahlberg som tidigare arbetat för både Vendel och Smak ville öppna en krog som lagade sin mat  med mer hjärta än hjärna. Han kallar det robust europeisk husmanskost. Meningen är att det ska vara väl genomarbetat men så simpelt och så enkelt att gästerna nästan blir chockade.


Det har han lyckats med.

 

Var?  Mäster Johansgatan 11 i Malmö Tel 040 12 13 18

Hemsida www.bastardrestaurant.se

Varför? För att bli proppmätt

Servett gillar Filosofin att ta tillvara på alla delar av ett djur. Resultatet blir en mer ekologiskt hållbar meny med intressanta rätter.

Vad kostar det? $$ med undantag för ett par dyrare rätter. I det stora hela en prisvärd krog.

 

 


Middag på Le Rouge i Stockholm



Stockholms eget Moulin Rouge


Jag i ”den lilla svarta” och nyinköpt jätteblomma i håret. Hungrig. Drinksugen.


Miljön; vacker, drömsk och erotisk. Röd sammet i dämpad belysning. Det känns franskt. Det känns dåtid.
Till höger om vårt bord; Thomas Bodström. Det känns nutid igen.


En av tjejerna i mitt sällskap. Vi kan kalla henne Christel, är orolig för att hennes lön inte kommit in på kontot. Hon smyger iväg för att ringa sin bank och kommer strax tillbaks igen med ett Joker-leende upp till öronen.

-Så här mycket lön har jag aldrig fått förut. Jag ska ha skaldjursplatå!


Och det blir det. Men först drinkar. Jag avnjuter en cocktail på viol. Underbar. Inte alls som tablettask viol som man kanske kan tro. Bara en svag förnimmelse av lila undertoner. En honungsdrink slinker också ner. Len som få. Den här kvällen har restaurangen tema på ”forgotten cocktails”.
Eller var det ”unforgotten cocktails”?
Jag kommer inte ihåg. Bra är det i alla fall.


Förrätt. Ostron och Champagne. Finns det något bättre? Eller för att citera min man, ”Så här ska man ha det när man har det som sämst”


Medan mina vänner fortsätter på skaldjurstemat går jag över till grillmenyn men håller mig ändå kvar vid havet. Tonfisk tillagad näst intill perfektion. Till det serveras delikata hemgjorda pommes frites.


Allt är ljuvligt. Lokalen, personalen, mina vänner, maten, vinet. Även jag är ljuvlig denna kväll.


Var?
 Brunns gränd 2-4 i Gamla stan i Stockholm Tel 08-505 244 30  Hemsida www.lerouge.se

Varför?  För att avnjuta fransk cuisine i en originell och (om man vill slänga sig med ett uttjatat uttryck) osvensk miljö.

Servett gillar  När servitören sätter sig på huk vid bordet för att förtroligt guida oss genom kvällens drinkar. Känns som att vi är kompisar.

Vad kostar det?  $$$ dvs ganska dyrt men inte lyxnivå.

 


Välkommen till Servett

På Servett hittar du i mitt tycke de bästa restaurangerna söder om Växjö .
Eftersom jag själv bor i Malmö ligger den största koncentrationen på Öresundsregionen men ett och annat guldkorn från resten av världen går också att finna här.
Jag betygsätter inte de krogar jag besöker. Är jag imponerad får de vara med.
Gör de mig besviken omnämns de överhuvudtaget inte.
Ibland blir det en längre recension. Ibland bara ett kort konstaterande att här bör ni äta.


När jag slår mig ner vid ett bord har jag tre hjälpredor:
Tungan - för smakens skull
Ögonen – för miljön runt omkring mig
Hjärtat – för servicen
Är de nöjda så är jag nöjd

Prisnivåerna ser ut så här
$-Varmrätt för under 100-lappen
$$-Varmrätt 100-200 kronor
$$$-200-300 kronor för en varmrätt
$$$$-lyxklass. Här ligger varmrätterna runt 300 kronor och uppåt.
Många gånger serveras avsmakningsmenyer med tre till åtta(små)rätter. Priset hamnar någostans mellan 600-1200 kronor exklusive dryck.

Bon Appétit!


Om

Min profilbild

Tess

RSS 2.0